lördag 31 juli 2010

Hunken med löständerna

Pojken är sex år nu.

Han är fortfarande mitt i Den Där Sommaren.

Den sommaren som kommer bli den då han både lärde sig cykla, simma och tappade sin första tand. Han har en grym bonnabränna, är så blond så blond och snygg som sin far. Snyggare faktiskt.

Idag utbrast han glatt till kassörskan på Gula Måsen:

"Jag har löständer!"

Och det är ju nästan sant.

fredag 30 juli 2010

Vi kommer aldrig att skiljas..

-"VI kommer aldrig att skiljas, det VET vi ju!"

Han säger det med en sån självklarhet så jag blir alldeles paff. Sitter i baksätet inklämd med två bilbarnstolar någonstans mellan Ingensel och Tomträsk typ. Gruset smattrar. Barnen sover.

För en gångs skull har jag svårt att beskriva vad jag kände där och då.

Förvånad, ja. Irriterad över hans självklara ton. Trotsig plötsligt, närmast tonårstvärtemot... och lite "jagskanogvisadigdin.." Men jag kniper.

Frågar bara lugnt "Hur kan du vara så säker på det?" Lika självsäkert svarar han:

-"Det blir ju inte BÄTTRE någon annanstans, så är det bara!"

Jag köper inte det. Så kan det inte vara. Jag måste få tro att det kan vara bättre.

Annars vore det rent ut sagt förjäkligt trist.

tisdag 6 juli 2010

Några ord om kärlek

"Jag älskar dig, mamma..

fast jag älskar pappa mer..

och lillasyster ännu mer..

- och mest av allt älskar jag vattenspridarna!"