Götet here I come!

Solen skiner och det har storstädats här idag. Medan barnen fortfarande är på dagis har jag passat på att packa inför nästa vecka som åtminstone delvis ska ägnas åt en konferens i Göteborg.

Det känns bra. Att ha packat. Måste känna att jag har koll annars stressar jag ihjäl mig och jag vet ju att med barnen hemma och helgens dubbelkalas så skulle jag varit glad om jag fick med mig en tandborste där i gryningen på måndag...

Jag har en ny röd dräktliknande klänning till kvällsminglet men jag funderar mest på om jag ska

1.sova tidigt
2.gå på bio
3.gå på liseberg och åka allt jag aldrig kan åka annars (dvs allt utom farfars bilar, virvelvinden och lilla lots..)

Vad tycker ni?

Erkänner villigt att jag ser oerhört mycket fram emot att komma bort. Till och med resan känns rolig. Att bara sitta ensam på ett tåg. Helt, helt ensam. Bara titta på folk. Eller läsa. Shit, jag måste få med mig en bra bok! Sist jag läste en bok var faktiskt också på ett tåg mellan Göteborg och här, för typ två år sedan. Då sträckläste jag Stieg Larssons "Män som hatar kvinnor". Nåväl, det kan funka med tidningar också. Få se vad jag hittar.

Men samtidigt så gnager det förstås en liten oro där längst bak mellan magen och ryggen. Om hur det ska gå för maken att rodda alla tre till och från dagis.. och i säng.. om han kommer att tappa humöret och bli alltför arg och elak eller ej. Om lillan kommer att gråta hela natten, första natten utan mamma..? Ajaj vad det känns.

Men åker, det gör jag!