From Egypt with love:en bildresa

Ja vi åkte ju som sagt, lillan och jag. Så mycket mer har det inte blivit sagt om det än, men till att börja med så har jag iallafall fått ihop lite bilder. Varsågoda och häng med!

På väg. Välsignade lillan sover tre timmar av dryga fem och jag vågar knappt röra mig. Bredvid mig sitter en medelålders man som är mycket glad att han inte har småbarn längre och lite putt över att jag inte ville byta plats med hans kompis. Jag undrar vad jag gett mig in på och ser framför mig flickan och pojken med tårade ögon. Kan man känna sig mer usel än jag gjorde när jag gick till säkerhetskontrollen och lämnade dom så..?

Äntligen framme vid hotellet efter en halvtimmes transfer med dammig hals. Bussresan började med skrik men sen lyckades jag amma lite och hon somnade. Ett urgulligt pensionärspar hjälper mig då hon fortfarande sover i bärsjalen. Alla tittar och undrar varför jag är själv. Såpass att jag börjar känna mig konstig. Och kollar att jag har knäppt igen BHn och stängt gylfen. Man vet ju aldrig...

Morgonen efer stormen. Det har var ju vår näst sista dag men jag vet inte hur man flyttar om bilderna..

Lillan fick en festis av kabinpersonalen som passade henne medan jag gick på toa. Denna drack hon sen på vår altan. Bra lösning tycker jag eftersom halva förstås hamnade utanför.

Ett handfat med tvål vid stranden är ju helt suveränt bra tycker jag!

Speciellt när små fötter ser ut såhär...

Villorna kring lagunen kostar kring 500000 Euro. Promenera och titta kan man ju...

Att plocka stenar är favoritleken förstås. Lugnet när jag sitter där och plumsar stenar med lillan har jag inte känt på oerhört länge. Jag känner att jag slappnar av men samvetet jagar mig också och ögonen tåras bakom solglasögonen. Tacksam för att maken skickar MMS, men det gör också att det kniper lite extra i hjärtat när jag ser hur de smilar upp sig för en bild till mamma där de sitter i köket och äter yoghurt med snön utanför fönstret.

Siesta medan mamma läser boken "Berömda män som varit i Sunne". Hur väljer man när man ska läsa en enda bok som kanske blir den enda det här året? Valet blev enklare eftersom jag precis skänkt bort en massa pocketböcker. Kvar hemma fanns bara denna som jag inte redan läst. Men den var inte så dålig faktiskt, helt ok.

Så himla roligt det var att gräva i sanden.. och lika roligt för mig att se på! Tänker återigen på barnen därhemma och önskar att vi haft en riktig spade med oss. Inte till henne men till mig.

En fågelmacka någon?! Vi hängde alltid på låset till matsalen och personalen var väldigt gulliga. De måste ha funderat mycket dock för på tredje dagen tog en kille mod till sig och frågade:"Excuse me madam but where IS your husband?!?"

Vi började alltid med efterrätterna! Lillan åt chokladdekorationerna och jag resten. För övrigt så levde hon på chokladcroissanter (gnagde av chokladen), gurka, clementiner, bröd och apelsinsaften de kallar juice. Ja och så chokladglassen i baren förstås. Glad att jag inte slutat amma helt och att vi kunde toppa med de kalvfrikadeller från Semper som hon faktiskt äter när hon blir nog hungrig. Barnmat har ju liksom aldrig gått hem hos den här damen.

Vila i vagnen medan mamma yogar (jo, du läste rätt!). Jag har ju alltid velat prova och här erbjöds det mesta. Fast just det här passet liknade mest Qi Gong eller Tai Chi anser jag som i och för sig bara provat det sistnämnda förut. Nåväl, jag tror fortfarande att yoga vore nåt för mig och till slut kanske jag kommer att få till det praktiskt på något sätt även hemma.

Min bästa resepryl. Kokar allt som kokas kan!

Fast det där med att ha handtaget mitt på dörren var väl inte så jättesmidigt..?

Vackra blommor, tyvärr vet jag ju aldrig vad det är för sorter jag ser...

Brödlunch på altanen med utsikt över vattenrutschkanorna.

Har man inte nog med öken ute kan man ju ha en ökenrabatt inne!

Eftermiddagspromenadstråket. Där satt alltid en äldre herre på en stol och hejade på oss. Vi var punktliga och det var han med.

Men här fick man vända.

Sista morgonen på stranden. Känns ganska skönt att vi ska resa, det är många tankar som snurrar och jag är lite stressad över att inskolningen på dagis börjar imorgon. Det kanske inte var så genomtänkt trots allt. Och hur ska det bli att komma hem egentligen...

Kändisspotting på flygplatsen i Hurghada, en svensk partiledare. Gissa vilken..?!