torsdag 4 februari 2010

Sista latten

Någon riktig lattemamma har jag aldrig varit.

Ok, kanske lite med första barnet. När vi bodde mitt i stan och hade riktigt bra ekonomi. Då spenderade jag dagarna med att strosa runt, shoppa märkesbebiskläder och förstås.. fika lite..

Men jag är inte ens koffeinist så senaste åren har antalet latte blivit mer och mer sporadiska.

Men min sista föräldralediga dag åkte jag ensam till city. Jag köpte en tidning, chokladkolor och skraplotter till min sallad. Satt där och satte punkt för en epok. Det var både njutbart, vemodigt och lite spännande. Bäst var att kunna sitta där tills det verkligen kändes som att "Nä, nu är det fanimej dags att resa på sig!"

För det var dags.

Nästa dag sitter jag på ett möte där förkortningarna haglar tätt. Som på skämt liksom. Och jag fattar absolut ingenting. Drömmer mig bort. Fantiserar om att chefen kanske också bara låtsas förstå något. Känner mig malplacerad och oerhört trött.

Men det var dags.

7 kommentarer:

  1. Så nu är du tillbaka på arbetet? Det känns säkert lite annorlunda eller malplacerat, som du säger. I alla fall i början. Sedan tror jag att du kommer in i det snabbt och att du trivs med vuxensällskap igen. Så kände jag. Kul tid hemma, men epoken tar slut och så går vi in i en ny spännande epok.

    Kram

    SvaraRadera
  2. oj jag förstår att det måste kännas konstigt att var tillbaks på arbetet igen. du har ju varit hemma länge med barnen och det är ju ett annat liv. Inte mindre slitigt. Men annorlunda slit. om man säger så.
    men jag tror att det efter den första tiden kommer kännas bra igen. Att faktiskt ha ett liv utanför hemmet. Att vara en egen individ och inte "bara mamma". Och att få längta efter barnen! När man är konstant med dem är det lätt att man överskuggas av trötthet och att man inte alltid reikigt "ser" dem. men när man är ifrån dem så längar man. och det tycker iallafall jag är en skön känsla.
    haha jag längtar ofta till jobbet på söndagkväll. och sedan längtar jag efter E på måndageftermiddag... :-(
    Kram och lycka till!

    SvaraRadera
  3. LYCKA till på jobbet igen! Förstår att det måste kännas märkligt...

    SvaraRadera
  4. Jag gillade att börja jobba efter att ha varit hemma med barnen i många år. Konstigt kändes det förstås i början. Men sen märkte jag att jag behövde jobbet, behövde träffa andra vuxna, behövde tänka på annat än blöjor och barnmat. Som sagt, allt har sin tid.
    Lycka till med jobbet!
    Kram

    SvaraRadera
  5. Ja det ar verkligen med blandade kanslor man gar tillbaka till jobbet efter mammaledigheten. Till viss del kan det ju kannas som semester att vara pa jobbet... Men visst ar det vemodigt att lamna en sadan speciell tid som mammaledigheten anda ar varesig man ar en lattemamma eller inte.
    HOppas i alla fall att du kommer trivas tillbaka pa ditt jobb.

    SvaraRadera
  6. Jag minns att det kändes som att hamna i ett vakum när man kom tillbaka till jobbet efter mammaledigheten. Det tog ett par veckor sedan var det som om man aldrig hade varit borta. Må så gott och ha en skön helg.

    SvaraRadera