...då behövs ju det inte mycket.
Jag ÄLSKAR egentligen överraskningar. Och det är inte svårt att lyckas med att överraska mig heller.
Däremot så inser jag nu till min förskräckelse att jag i princip inte har några förväntningar längre, inte på något alls. Det behövs inte mer än en ömsint kram, en vänlig gest eller en klapp på axeln för att jag ska hoppa till av överraskning. Inte ens födelsedagar betyder så mycket längre. De kommer och de går och eftersom jag har så låga förväntningar på alla plan så blir jag nästan överraskad bara någon säger grattis.
Fy vad trist allt det här låter.
Kanske blir jag överraskad om jag får många kommentarer ändå?!
Du jag tror att förväntningarna på överraskningar minskar med åren på något vis. Men visst, det är ju även beroende på ens livvsituation såklart. Själv förväntar jag mig mycket sällan något särskilt. Men man blir självklart glad när man får ngn positiv överraskning.
SvaraRaderaHoppas ni får en bra helg!
Kram!
Livet är full av överraskningar. Ibland ser man dem inte. Tror jag i alla fall. Jag tycker du har bjudit på många överraskningar i din blogg, bland annat alla underbara barns uttryck och det senaste om den lösa tanden! Underbara små överraskningar!
SvaraRaderaNu hoppas jag du får massor av kommentarer och önskar dig härmed en fin helg.
KRAMAR!!!
Känner igen det där, efter antal år med inga födelsedags- eller andra presenter, inga julklappar, ingenting - när sen första julen efter separationen kom fick jag en presenthög större än barnens!
SvaraRaderaMan blir som en dum hund, sitter och flämtar med tungan hängande och ögon som tefat och väntar på lite uppmuntran från husse, fy fan...
Jag älskar tulpaner. Får köpa mina egna, men det är jag nöjd med!
Kram
Jag känner lite igen det för så mycket nu handlar ju om barnen (eller barnet i mitt fall :)). Men man får försöka hitta på nåt kul åt sig själv ibland i alla fall! :) KRAM och trevlig helg!
SvaraRaderaSäg till när du fyller så får vi se om du får nån överraskning ;)) Kram på dig!!
SvaraRaderakänner igen....
SvaraRaderaDet är tråkigt när inte speciella dagar uppmärksammas tycker jag. Alla behöver vi lite extra uppmärksamhet ibland, och födelsedagar är gyllene tillfällen att göra något fint för varandra. Min O har aldrig (??) blivit firad på sin födelsedag - de är 5 syskon och vet inte om det är brist på ork eller intresse men de firar aldrig födelsedagar i hans familj. Inte ens när hans pappa fyllde 70, jag frågade om vi iaf skulle skicka ett kort eller blommor - näe, varför det, tyckte O. Jag tänker minsann se till att det inte blir så i vår lilla familj!
SvaraRaderaStor kram och sorry för att jag inte kommenterat på länge
Jag håller med Petra! Fdlsedagar bara ska firas!
SvaraRaderaHar en väninna här vars man inte bryr sig om minsta fdlsedag eller bemärklelsedag. mkt tråkigt för min vän då hon alltid firat alla fdlsedagar som liten o under uppväxten. Precis som för Petras O firades aldrig ngra fdlsdagar, och knappt jul, i min väninnans makes familj i San Francisco. Obegripligt för mig.
Kram till dig!
Ja, så kan det ju bli i perioder, fast nog är det lite tråkigt ändå, i längden. Alla sådana där små vardagsöverraskningar piggar allt upp en hel del. Hoppas att du snart får dig några!! :-)
SvaraRaderaHaha, låter lite tragiskt, men jag förstår vad du menar :)
SvaraRaderaKram
Du ska se att att en vacker dag kommer du att bli glatt overraskad. Det hoppas jag verkligen for din skull.
SvaraRaderaAlla behover vi uppskattning i form av en kram eller ett vanigt ord, och sarskilt du.
Ha det gott.
Kram
Saltis-ja visst är det ju så, som liten längtade man ju hela året till födelsedagen.. kram.
SvaraRaderaTaina-du har rätt i det att det gäller att ta vara på alla de där små sakerna! Hoppas heögen blev bra, kram!
Mummel-tråkigt att du känner igen dig... till makens försvar får jag väl säga att hans familj inte är bra på presenter överhuvudtaget, de "beställer" av varandra eller ger presentkort. Fullkomligt meningslöst i mina ögon. Men i julas överraskade han mig faktiskt med en dunjacka, dock inte inslagen eller för den delen speciellt trevligt överlämnad.. och jag hade liksom hellre fått något mycket mindre som kändes som att det kom från hjärtat om du förstår hur jag menar..
Emmama-det är ju så, man tänker bara på barnen numer..
Strandmamman-det är faktiskt snart dags att bli närmare 40 än 30, sista fredagstemat nästa månad kan du tillägna mig ;)
Anna-beklagar..
Petra H-trist det där med familjen, låter bekant.. du behöver inte beklaga, jag har minsann inte kommenterat hos dig heller på länge, roligt att höra av dig!
Annika-kan inte heller fatta varför man inte tar tillföllen att uppvakta varandra lite! Kram.
Lullun-det hoppas jag med..!
Fyrbarnsmamman-ja visst är det lite tragiskt.. kul att se dig här iaf och hoppas magen mår bra!
Camilla-tack, va gullig du är.. man slutar aldrig hoppas.. kram!