För det första så inser jag nu att jag skrivit NÄSTA veckas tema i förväg. Klappat och klart. Bara en vecka för tidigt..grr.. Om SPORT... tycker jag inte mycket. Aldrig funkat för mig. Inget bollsinne, ingen laganda, inget balanssinne, ingen kondis och ingen fighting spirit. Näpp.
Inget att se på heller. Förutom kanske konståkning eller nåt annat vackert. Och självklart så följde man ju världscupen på skidor på den tiden man slapp lektionerna för att se Stenmark och grabbarna. Det tror jag inte man gör nuförtiden. Rullar in en stor tjockTV i klassrummet.. alltså. Tacksam för att maken inte heller är särskilt intresserad så jag måste ha lååånga fotbollsmatcher eller dylikt rullande i bakgrunden.
Nej, här är det ganska sportfritt faktiskt. Jag hoppas dock att vi ändå ska lyckas lura i barnen att sport är bra och att de ska hitta SIN grej. För det ÄR ju bra. Men barn gör ju tyvärr mer som man gör än som man säger...
Du är som jag, struntar i sporten. HAHA!
SvaraRaderaKonståkning ser jag gärna!
OS också!
Men sen?
Nä, glöm det.
Stenmarks glansdagar were the days!! Underbart hur alla lektioner avbröts för honom...Och den ständiga frågan var "När går andra åket?".
Härligt!!
Ha en fin helg!
Kram!!
Jag har försökt uppmuntra båda mina pojkar till olika sidrotter. Oj vad jag misslyckats! :-)Stenmarks epoken var speciell, jag önskar dagens generation fickkänna den känslan vi hade då. Idag har det gått inflation i kändisar och tv-happenings.
SvaraRaderaNär Stenmark var het fick min systerson som då var ca 4 år ett par skidor av sin mormor. Han ställde sig glatt på dom och väntade. När han inte kom ur fläcken på slätten där dom bodde försökte hans mamma visa hur han skulle göra. Då la han sig ner och grät. "Jag trodde ju dom skulle gå av sig själv". Det gjorde ju Stenmarks!
SvaraRadera