Jag spanade.
Spanade in en snygg pappa i Lilla Lots.
Han såg så himla trevlig ut.
Jag grät en skvätt.
Grät en skvätt i en tekopp.
Det var nån bra låt och det bara kom.
En liten, liten skvätt bakom solglasögonen.
Jag är inte riktigt där alla gånger.
Inte där jag är.
Utan någon annanstans.
Känner igen mig så i det du skriver... Ibland kan inte ens solglasögonen dölja alla tårar man har gråtit. Man önskar ju att alla ska ha ett bra lyckligt liv, men ibland är vägen dit kantad av besvikelser och motgångar.. Kämpa på bara och dela dina funderingar med någon vän, inte bara med oss blogg-läsare. Kram på dig/K
SvaraRaderaDu har en sådan "flair" i det du skriver. jag sugs in i dina inlägg, av dina ord!
SvaraRaderaPrecis som Katja hoppas jag att du har ngn kompis nära som kan ge dig en stor KRAM!!!
Här kommer en stor kram över Atlanten från mig!!!
Katja-ja visst är det så och man undrar ju var det gick snett, vad som är så fel med mig som inte lyckats.. Tyvärr så är väl en stor del i det som gör allt så tungt att jag är så ensam och inte har någon att prata med IRL, ingen jag kan vara såhär ärlig mot. Allt är ett spel, en fasad.
SvaraRaderaAnnika-Åh tack vad glad jag blir! Jag har ibland funderat på om jag skulle kunna skriva ännu mer. Ibland så flyter det bara. Tack för kramen, den behövs. Kan faktiskt inte minnas när jag fick någon riktig kram senast förutom barnens, tragiskt va?!
Lilla gumman!!! Det är INTE dig det är fel på!!!!!Ibland gör man dåliga val. Men tänk på att du har ett val även nu. Vilken tur va??? Ta mod till dig och anförtro dig till någon. Måste finnas någon... Många kan se genom de där fasaderna. Fler än man tror.. Kramar på dig från mig med!
SvaraRaderaMassa kramar till dig! Jobbigt att det är så mycket upp och ner, kanske hinner du få upp hoppet ibland. Det låter som en oerhörd stress hos honom som gör att han exploderar så när saker blir fel... Tänker på dig!
SvaraRaderaKRAM!
Gråta en skvätt då och då är bra. Svårt att sätta ord på varför gråten kommer men det behövs ju inte alltid.
SvaraRaderaEn BAMSEkram till dig från mig :)
Håller med Katja, det är inte dig det är fel på. Oavsett vad som är hans problem så måste han ta tag i det. Och det är inte meningen att ni ska fara illa av det.
SvaraRaderaTa kontakt med någon, vem som helst. Ring jourhavande medmänniska eller något liknande. Du skulle verkligen behöva prata med någon.
Det finns säkert de som egentligen "ser" hur du mår men folk är så rädda för att lägga sig i och själva ta initiativet.
Jag hoppas att du väljer den bästa vägen för dig och dina barns skull. För nu lever ni i en destruktiv tillvaro som inte kan vara hälsosam för någon av er.
Skickar en bamsestor kram till dig
Katja-jag vet men visst känner man sig misslyckad när man inte är lycklig, iaf jag. Finns ingen jag kan prata med förrän allt är klart med en ev separation, rämnar fasaden så finns ingen återvändo.
SvaraRaderaEmmama-hej! Ja visst är det så, han är totalt sönderstressad sedan flera år tillbaka. Förstår egentligen inte att han står på benen, det är det inte många som hade gjort. Det som gör det så svårt också. Han är ingen ond människa. Det finns saker som ligger bakom allt. Men det gör ju det som händer inte mindre dåligt för omgivningen heller. Kram!
Taina-nej man behöver inte veta varför det är så det är bara att ibland bubblar något till ytan, kram
Camilla-tack för dina varma tankar! Nu är allt mer invecklat än det kanske verkar här. Jag skulle ju sagt som du till en annan. Men nu står JAG här och där JAG är nu finns inget facit, ingen enkel lösning, ingen solklar utväg. Det värmer att ni är så många som bryr er om oss! Kram på dig.
SvaraRadera