Länge sedan nu, jag har saknat datorn! Både att blogga och läsa inlägg, mailar gör jag inte så mycket.Först så var det ju sportlovet och stört omöjligt att ta sig in på kontoret med alla hemma. Både barnen och maken. Kaotiskt men vi fick några fina dagar i början av veckan då det var soligt och vi gick till pulkabacken här vid våran badplats. Praktiskt, bad på sommaren och på vintern blir den branta backen upp till kiosken utmärkt för åkning med en trappa intill dessutom.
Nåväl, andra halvan av lovet kändes mest som en transportsträcka och alla hann bli lite uttråkade. När vi kom tillbaka till dagis var jag SÅ lättad. Skäms för att jag längtat efter att få "lämna in" barnen igen. Har väl alltid tänkt att det finns ju de stackars barn som har det bättre på dagis än hemma.... och nu känns det nästan som att jag själv är där, att hemma blir det mest tjafs, skäll och dvd. Usch.
Anstränger mig för att de iallafall ska komma ut något varje dag men då vill de inte och så blir det tjafs kring det också. Tvååringen är så bestämd nu också och ska klä på sig själv. Visst, jättebra, men mitt tålamod tryter när bebben vrålar och brorsan tjatar samtidigt.
Mitt enda andrum blir ju under dessa fem timmar fyra dagar i veckan när jag kan ägna mig mer åt grynet, få undan lite tvätt och disk, göra ärenden, sitta vid datorn, TÄNKA... i bästa fall. Stora skillnaden i måndags var att jag fortfarande inte kunde använda internet eftersom vårt virusskydd gått ut så att säga. Väntat på att maken skulle koppla upp företagsdatorn istället, otåligt men kunde ju inte gärna säga varför... insåg att jag verkligen saknade det här forumet, att ventilera lite.
Det är så roligt också att det finns så många trevliga människor man kan få kontakt med!
Med flera småbarn FÅR man känna att tålamodet inte räcker till. Det är MÄNSKLIGT. Skönt för dig att få detta lilla andrum med grynet. De andra barnen mår bara bra av att få leka av sig på dagis. Hm nu lät jag som värsta experten. HA! Och det är jag lååååååångt ifrån. Är bara en vanlig mamma med viss erfarenhet.
SvaraRaderaKram
Ha inte dåligt samvete, så där har jag känt också och dessutom ALLA mammor jag känner! Det är en stor uppgift att vara föräldrar och det är jättejobbigt ibland, och det får det vara! :) Kämpa på! De där stuvade makaroner ser så goda ut, när kan jag komma? :) Kram!
SvaraRaderaTaina-tack du fpr mig alltid att må lite bättre
SvaraRaderaEmma- skönt att du känner igen dig. Älskar stuvade makaroner ända sedan en kompis mamma under barndomen introducerade mig till ett recept med lite socker i.. haha min mamma blev alldeles förtvivlad för sedan vägrade jag äta "vanliga" och jag smyger fortfarande ner lite socker trots att jag egentligen försöker förhindra att barnen blir lika sockerberoende som deras föräldrar!
Vi är nog väldigt många som känner som du, att det är skönt att slippa ungarna ibland! Så ha inte dåligt samvete för den saken.
SvaraRaderaHos oss förekommer också mycken vägran att gå ut i friska luften, vissa tycker att det är viktigare med tv och nintendo-spel...